Morgonpass i spöregn
Ni vet den där känslan när man vaknar och hör hur regnet bara öser ner och man vill bara dra kudden över huvudet och försvinna. Så var det för mig fast i och för sig så är det så varje morgon när alarmet ringer fram tills att jag gått upp för då är livet på topp igen. Jag fattar inte vart denna hemska morgontrötta sida kommer ifrån för jag hatar att sova bort dagen så tvingar ju mig upp ändå men de där minuterna från att alarmet ringer tills man går upp är det värsta som finns hehe...
Jag har iallafall tagit alla hästar själv för Liza och Andrea är och jobbar med TMA idag. Det var inte roligt att släppa ut hästar i ösregn jag var rätt blöt efteråt.
Jag red iallafall Mary, longerade Lill Crussan, mockade boxarna och packade höpåsar.
Flora fick gå in nu så hon hinner torka för sen ska vi på Emma träning.
/Sofia
